Nedräkning: 5 dagar kvar!

Detta, mina kära bloggvänner, är mitt liv nerpackat i 3 väskor. Mer eller mindre iaf.

OMG! Det är bara 5 kooorta dagar kvar! 4 dagar tills jag lämnar Mora om man ska vara exakt... Hjäääälp..!

Nedräkning: 7 dagar kvar!

Mina största farhågor inför flytten

1. Att mitt hår sakta men säkert kommer dö av kombinationen av klorvatten i duschen (om nu Glasgow har liknande vatten som London) och konstant regn.
2. Att jag inte kommer förstå vad skottarna säger / inte kommer kunna uttala deras namn (exempel: Aoife - hur tusan uttalas det?!) samt att jag kommer prata fel sorts engelska, typ säga pants ( = byxor på amerikanska, men betyder trosor på brittiska ... tydligen) istället för trousers, osv.
3. Att jag kommer få en reality check á la PDP i skolan, och åter igen inse att jag inte var så smart som jag trodde.
4. Att jag har glömt nåt jätteviktigt hemma i Sverige.
5. Att jag inte gillar mina rumskamrater.
6. Att jag inte gillar mina klasskamrater.
7. Att jag inte gillar Glasgow.
8. Att jag inte gillar psykologi.
9. Alla andra random problem som kan dyka upp längs vägen...

Nedräkning: 8 dagar kvar!

Hej. Nu tänkte jag att det vore på tiden att börja blogga lite lätt igen, nu när det faktiskt börjar hända lite saker här.

Det är nämligen så att jag har brukat fundera en del på hur det kändes när jag skulle flytta hemifrån till Karlstad och börja IB. Förstod jag verkligen vad jag gav mig in på? Hade jag några förväntningar? Var jag inte nervös? osv, osv, osv.. Nu, när jag är i en liknande situation igen, så har jag kommit fram till att svaret på allt det där är nej. Nej, jag förstår inte vad jag ger mig in på. Nej, jag har inga förväntningar. Nej, jag är inte nervös.

Jag har inte varit så nervös fram tills nu, en vecka och en dag innan avfärd. Nu måste väskorna börja packas på riktigt, och jag måste packa ner allt jag kommer behöva fram tills jul. Hmm, jag undrar hur mkt jag kommer glömma ^^

Men men, det jag ville med det här inlägget var bara att upplysa framtida Hanna om hur det känns nu innan allt drar igång. Innan jag träffar några nya vänner (utom de 3-4 jag börjat prata med online, hoppas de är trevliga i verkligheten med!), innan jag sovit min första natt på Murano Street Student Village, innan jag gått på min första lektion av psykologi och innan jag ens bestämt vilka andra ämnen jag ska läsa. Jag kommer nog inte tro mig själv sen när jag läser det här och ser att jag kunnat föreställa mig allt detta som väntar utan att bryta ihop, få ångest eller ens bli särskilt nervös.

Jag ska ju flytta till ett nytt land, för bövelen, jag borde vara lite ångestfylld! Men nej, jag är faktiskt helt lugn. Det är lite skrämmande i sig.

Att gå och plocka en rabarber, skala den, doppa den i socker och äta den ute på altanen i bikini, det kan kallas sommar. Idag är det sommar här :)

(att det bara var 6 grader igår morse när jag kom till jobbet, det struntar vi i!)

Bara 3 månader och 4 dagar kvar!

Sen Hogwarts!

IB a geek forever!

Om det var något jag fick bekräftat under min 2-nattsvistelse i Karlstad så är det följande: JAG ÄLSKAR IB!

Inte för att ta i, men de 3 åren jag spenderade i Karlstad har utan tvekan varit de bästa i mitt liv! (än så länge..;)) Helt en klass för sig, kan man säga. Det har varit svårt men roligt, krävande men såå värt det! Jag funderar ibland på om jag glorifierar IB lite nu i efterhand och bara kommer ihåg det som var bra, och det kanske jag gör litegrann, men faktum kvarstår, mina vänner. Allt från chocken jag fick i PDP av historiepapperet "The Declaration of the Rights of Man and of the Citizen" (eller nåt i den stilen) där jag fick lov att slå upp vart och vart annat ord, till 8 timmars skoldag följt av 3-4 timmar CAS (bakning som ofta kombinerades med plugg eller flum, eller båda) följt av intensivplugg inpå småtimmarna. Det var ändå SÅ värt det i slutändan!

Och som jag har förändrats genom dessa år! Från extremt socially awkward med självkänslan nere på noll, till helt vanligt, medelmåttigt, Svensson-social. Från något förslappad högstadieelev som på sin höjd pluggar någon timme i veckan och skummar igenom boken kvällen innan ett prov, till superpluggiz som går, står, äter och sover ständigt med en bok fastklistrad i näven. Från någon som alltid skjuter upp saker till sista minuten, till ... eller vänta, det var inget, det gör jag fortfarande ;D

Och jag veeet, jag har skrivit detta förut, men jag bara måste göra det igen! För TÄNK om jag inte skulle valt IB i 9an. TÄNK om jag skulle fegat ur och tagit NV i Mora ist, vilket var mitt andrahandsval. TÄNK om jag skulle gått miste om hela IB-upplevelsen. Omg, jag får nästan en klump i magen bara av att tänka på det ;)

Nu är det bara att hoppas på att nästa val, psykologi i Skottland, är ett lika enastående val som IB var. Och jag måste erkänna att jag har en bra känsla :)

Love, love, looove! :)

Bad day gone good!

Yohooo :)

Detta är en bra dag! Den började inte så jättebra (fast absolut inte dåligt) med ond hals (old news), en snabb promenix med monstren (läs: mina små snuttepluttebubbar till hundar) som är lite för starka, lite för skälliga mot andra hundar man möter, och vill gå lite för långt ut i diket för min smak, och som dagen till ära inte ville äta upp sin frukost. Hmm, vet ej varför, men båda lämnade en hel del... Nu har de iaf fått resterna som en liten lunch, så jag hoppas de ätit upp. Hur som helst så lyssnade jag på lite gammal hederlig Simple Plan om aldrig passar bättre än när man är lite lätt argsint.

Sen vände det! Jag upptäckte att jag hade en bra hårdag, vilket inte var igår. Så jag och svallet satte oss i bilen och brummade iväg ner på stan runt kl 9 för att jag, mina vänner, nämligen skulle på fotvård! Omg, såå Hollywood/Blondinbella att gå på fotvård alltså. Men det var nämligen så att jag fått detta i julklapp och tänkte ta och utnyttja det. Så nu kommer jag ha värsta fräscha fötterna till IB-night på måndag!

Efter fotvården, som var väldigt njutsam (jag vet, det är inte ett riktigt ord...), drog jag ett varv på stan med ursäkten att jag måste till apoteket och kirra Bafucin och kunde en timme senare slå mig ned i bilen med en jeans-jacka, 2 armband, 1 Bafucinförpackning, en hårmousse och lite matvaror mer än jag hade när jag åkte dit. Hihi, tummen upp för tröst-shopping! Det brukar inte funka för mig, jag brukar snarare få lite dåligt samvete om jag shoppar när jag inte behöver, men denna gång måste jag meddela att det funkade fint :) Kaaanske för att jeans-jackan är perfeeekt! :D aj löv it, jäää!

Och som om inte detta vore nog så tog jag och diskade upp ett helt diskberg när jag kom hem, av bara farten liksom. Yeah, Hasse är på g, mina vänner!

Nej, nu tyckte jag det blev lite tyst från källaren. Det måste betyda att tvätten är klar, vilket betyder att det är dags att fortsätta hushållssysslorna och gå och hänga tvätt. Och vem vet, jag kanske är lite wild och slänger in en maskin till ;O

Simma lugnt, my friends! So long!